Målet för projektet är att utifrån ett kontrastivt perspektiv beskriva dagens svenska i Finland sådan den talas av ungdomar och vuxna i olika vardagliga och institutionella samtalskontexter. Som jämförelsematerial används inspelningar av motsvarande sverigesvenska och finska samtal. Finlandssvenska särdrag i skrivet språk har under 1990-talet dokumenterats i en doktorsavhandling av Melin-Köpilä (1996), men en mera omfattande beskrivning av utvecklingen rörande det talade språket saknas.
Utgående från ett antal pilotundersökningar där sverigesvenska, finlandssvenska och finska samtal har jämförts med varandra antas att de sociokulturellt betingade dragen i ett samtal framför allt gäller diskursfenomen som i ett interaktionsperspektiv är relevanta, även om deras referentiella innehåll kan betraktas som marginellt. Till dem hör bl.a. utformningen av talakter så som hälsning och tilltal, hur man formulerar ett önskemål, hur man visar tacksamhet, hur man ber om ursäkt osv., men också hela det sätt på vilket samtalsparterna upprätthåller kontakten med varandra eller markerar sin grupptillhörighet.
Följande personer är knutna till projektet:
| Mirja Saari (hemsida) | projektledare |
| Anne-Marie Londen | biträdande projektledare |
| Forskare: | Projekt: |
| Melina Bister (hemsida) | Markering av s.k. common ground i ungdomars samtal |
| Mona Forsskåhl | Finlandssvensk slang - hur används den? |
| Maria Fremer (hemsida) | Personlig och generisk referens i svenska samtal |
| Maria Green-Vänttinen | Kodväxlingens diskursiva funktioner hos barn och vuxna |
| Hanna Lehti-Eklund | Om språkbadssamtal på svenska i helsingforsregionen |
| Camilla Lindholm | Kommunikationsmönster i samtal mellan läkare och patient |
| Jan Lindström (hemsida) | Finns det finlandssvenska kommunikationsstrategier? |
| Carita Rosenberg-Wolff | Retoriska strategier hos finlandssvenska politiker |
| Beatrice Silén | Demonstrativa pronomen i talad finlandssvenska |
| Camilla Wide (hemsida) | Modala hjälpverb och andra uttryck för modalitet i finlandssvenska samtal |
En beskrivning av utvecklingstendenserna i den talade finlandssvenskan har högsta relevans för bl.a. skolan och dess undervisning, men också mer generellt för kännedomen om den finlandssvenska varieteten som kommunikationsmedel på det svenska språkområdet. Också på ett teoretiskt plan är det värdefullt att studera vilka de centrala samtalsstrategier och semantiska aspekter är som i första hand påverkas av finskan och sålunda i ett tvåspråkigt samhälle förutsätter gemensamma kommunikativa mönster för de två språkgrupperna. Lingvistiken har länge dominerats av ett skriftspråksperspektiv; språket har studerats som system och struktur (Linell 1982, 1996). Ett annat perspektiv på naturliga språk är emellertid att studera språket som process och praktik. Språket ses då som kommunikation och interaktion och studeras i sin situationella, sociala och kulturella kontext. Det är detta perspektiv på språket som styr projektets inriktning, uppläggning, metoder och mål.
Program
SVESTRA är medarrangör vid Föreningens för nordisk filologi r.f. höstsymposium år 2000. Temat för symposiet är Interaktion och grammatik - nya perspektiv på språket i bruk. Flera till SVESTRA anknutna forskare presenterar sina nyaste rön på symposiet som äger rum på Tvärminne 8-9.12.2000. Anmälan till symposiet sker genom Föreningen för nordisk filologi.
Program för höstsymposiet.
Protokoll
Projektmöte 14.1.1999
Projektmöte 2.6.1999
Projektmöte 19.8.1999
Projektmöte 25.2.2000
Projektmöte 24.3.2000
Bilder
Universitetsgatan våren 1999
Senatstorget våren 1999
Svidja augusti 1999
Arkiv
Fredagsprogram för våren 1999
Fredagsprogram för hösten 1999
